dosinka.blogg.se

Natten lyste blå mot min kind

Jag såg skepnader av män

Långa, korta, tjocka, smala

Alla var de män

 

Rädslan väcktes upp från livet

Jag bad till gudarna att få slippa se dig

 

Du som förstörde min dag

Du som trasslade ihop mig till en trasdocka

 

Om jag såg dig skulle min värld brusas upp som en treo

Allt skulle bli dimmigt och otydligt

 

Varje gång en timme blir till, blir jag rädd

Rädd för att den riktiga världen ska träda fram

 

Den världen är något jag inte kan styra över

Mitt hjärta skulle ta över och känslorna skulle börja prata

 

Jag vill inte att den dörren ska öppnas

Min hjärna är rädd för att bli en svag människa

 

Människan är ett djur

Svaga djur förlorar striden mot den riktiga världen

 

Därför ber jag till Gudarna varje kväll

När natten lyser blå mot min kind